det man aldrig får, det vill man ha ännu mer
i ögonvrån
alldeles för långt bort
slutar du att existera
du lämnar bara in
och avlägsnar dig
som ett blåmärke
som sakta blir osynligt
jag får inte dig
i ögonvrån
bakom ditt tomma skal
händer så mycket
du har funderat över det här
och vill glömma bort
du tror att allt som hände
går att sudda ut
att det inte var speciellt
jag vet hur ditt hjärta slår
fastän du tror att du är kall
jag kände det tydligt
och nära
för tio dagar sedan
dina hjärtslag mot mitt skulderblad
och hur du andades i mitt öra
jag vet inte vad jag kände då
och det är fel att leka med hjärtan så där
men jag smektes in i ditt sovrum
och din tunga övertalade min
i ögonvrån såg jag hur dina ögon sökte mina
men jag vände bort ansiktet
så du inte skulle märka hur jag lät dig få mig
i ögonvrån
när du vände dig om
förstod jag att du var någon annan
och jag lämnade bara in
avlägsnade mig sakta
fast jag ville stanna
du kysste mig på axeln
och lämnade inga synliga spår
den här gången heller
och plötsligt stod jag
utanför din port igen
ensam
men osynliga små punkter på min kropp
kommer alltid att vara dina
torsdag 27 december 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar